sandraboppan

har jag just nu. Lämnade Liam till Glenn för en halv timma sen. Han ska ha honom till kl 20 ikväll. Jag har aldrig vart ifrån han så här. Jag VET att barn behöver båda sina föräldrar men detta är fan inte lätt. Hade han vart äldre å kunnat prata så hade de vart lättare. Jag vill bara att timmarna ska gå fort nu så kl blir 8. Jag ska åka iväg med tvillingarna nu å hitta på nåt. Försöka att inte tänka på de. Jag gråter inombords, de gör så ont, de fattas nån här, min underbara son Liam. Jonathan fick ett utbrott när han inte fick åka med Glenn. Han skriker, gråter, helt hysterisk. De gär så ont i mitt hjärta för han saknar Glenn jätte mycke. Men Jonathan pratade precis med Glenn i telefonen. Jonathan sa: När kommer du hem till min mamma för hon vill de? Hmm jag vet inte va han svarade men de gjorde ont att höra den frågan från min pojk. Han lider nåt fruktansvärt av detta. Jag har ont i HELA mej av att bara se på. Vad kan jag göra? Jag är helt maktlös i dena situation. Nu får fan kl bli 8 innan jag kriverar. MITT HJÄRTA VÄRKER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!