sandraboppan

Har inte ätit eller kanppt sovit på snart 2 månader.
Har gråtit mej till sömns varje jävla natt runt 4 tiden.
Har gått ner mej som fan & mått skit dåligt.
MEN nu har de äntligen vänt, trodde aldrig att jag kunde resa mej upp ur detta men de kunde jag, helt själv.
Fan va stolt jag är över mej själv.
NU äter jag någorlunda bra, somnar vid 12 tiden, OCH jag gråter inte alls längre.
Jag skickar INGA patetiska sms längre.
Jag har accepterat detta.
Jag har gått vidare.
Jag klarar att vara ensam.
Jag har mina underbara barn & det är de viktigaste.
Jag ska börja sola nu, träna behöver jag inte göra min kropp håller sej i form ändå:).
OCH jag VET att jag så småningom kommer att träffa nån,
inte den rätte för han finns inte i mitt liv längre MEN jag kommer att träffa nån,
jag kommer kunna älska nån igen,
han kommer inte va den rätte men han kommer finnas där för mej.
Fan va underbart detta känns, de känns verkligen som en sten har lossnat från mitt hjärta.
Efter att han lämnade oss så har jag kommit närmare mina föräldrar, jag har rannsakat mej själv.
jag har börjat visa mina känslor för mina vänner & familj på ett sätt jag aldrig gjort innan.
Mina misstag som jag har gjort har jag jobbat med så att jag inte gör om samma sak mot min nästa.
Jag kommer börja jobba inom ett år, jag kommer tidsnog ha alla möbler jag vill ha, jag ska betala mina skulder( nä jag skäms absolut inte för att jag har skulder, jag fick tvillingar när jag va 17 å gick på soc )
MEN nu har jag utbildning & är starkare än någonsin.
Jag kommer få ett underbart liv, de vet jag.
& den mannen som får mej kommer få en helt ny kvinna, en mognare, en självständigare, en skuldfri, en ung å fräsch kvinna:)
Ja jag är självgod & de är bra!

Nu ska jag sova brevid min underbara Liam.
Johoo jag lägger mej i tid:)